Öppenvårdsteamet

Familjebehandling finns för familjer med barn och ungdomar i åldrarna 0-20 år och är ett stöd till föräldrar som har bekymmer i föräldraskapet. Samtalen anpassas efter varje familjs specifika behov, med syftet att stötta familjen i att hitta egna lösningar och möjligheter samt fokusera på familjens styrkor.

Vi träffar föräldrar som upplever:

• stor oro för sitt barn eller ungdom
• stora svårigheter att räcka till som förälder
• uppgivenhet över att barnen inte lyder eller lyssnar på dem

Vi möter också familjer där barn och ungdomar behöver stöd då de t.ex. har upplevt våld i familjen, har ett destruktivt och impulsstyrt beteende eller har stora problem i skolan.

Målet är en varaktig förändring

Vi arbetar tillsammans med familjen för att en varaktig förändring ska ske. Målet med behandlingen kan vara att:

• familjen ska kunna kommunicera och komma överens
• föräldrarna ska hitta nya strategier för att möta sitt barns behov
• föräldrarna ska finna glädje i föräldraskapet
• barn ska få bearbeta svåra upplevelser
• familjen ska finna en tydlig struktur, samspel och rollfördelning
• barn, ungdomar och föräldrar ska stärkas i impuls- och konflikthantering

Hela familjen är delaktig

Vår grundsyn är att familjen är ett system där alla påverkar varandra. Problem i familjen berör alla familjemedlemmar och behandlingsarbetet involverar därför ofta hela familjen och förutsätter delaktighet och samarbete med familjen.

Familjebehandling i hemmet är en familjepedagogisk insats med direkt och praktiskt stöd i hemmet med syfte att bryta negativa mönster såsom konflikter, bristande tillit/ kommunikation, våld och oro.

Man kanske vet vad man skulle behöva förändra men inte hur det ska gå till.

Arbetet sker i samarbete mellan familjen och behandlaren med socialtjänsten som uppdragsgivare. Familjens behov av förändring inventeras noga och kan behöva ändras under behandlingens gång. Vi gör tillsammans upp en plan för hur förändringsarbetet kan genomföras. Stor vikt läggs på en gemensam beskrivning av problemet och familjens motivation är avgörande. Familjebehandlingen är frivillig. Familjebehandling i hemmet innebär inte någon utvärdering av föräldraförmågan och är heller inte någon tid av observation.

Familjebehandling i hemmet erbjuds familjer där man t ex:

• behöver bearbeta svåra händelser
• har problem med t ex gränssättning
• har alltför mycket konflikter
• känner bristande tillit till varandra
• har otillfredsställande kommunikation
• använder våld i familjen
• upplever oro för sitt barn
• helt enkelt inte har roligt tillsammans

I familjebehandling i hemmet är hela familjens delaktighet betydelsefull, framför allt läggs vikt på båda föräldrarnas medverkan. Behandlingen anpassas efter varje familj. Behandlingen utgår från barnets behov och fokus ligger till största delen på föräldraskapet eftersom det är där omsorgsansvaret är. Det är den vuxne som mest behöver ändra sitt beteende. Föräldrakompetens är något som kan utvecklas. Familjebehandling i hemmet handlar ofta om att stärka föräldrarollen. Under hela behandlingsperioden kan behandlaren erbjuda stor tillgänglighet. Detta är viktigt eftersom det är just vid de akuta situationerna man direkt kan bryta mönster och agera annorlunda. Arbetet sker bäst intensivt under en kort period, ungefär en till två månader för att sedan glesas ut.

Fördelen med att vi ses hemma är för att det ju är där som förändringen behöver ske. Det är också där som problemen uppstår och vi kan tillsammans bryta mönster på plats.

Behandlingen utgår ifrån hemmet men samarbete med skola, BUP och övrigt nätverk såsom släkt och vänner kan behövas. I perioder kan det kännas svårt att räcka till som förälder och då kan det behövas stöd från andra nära personer.

Familjebehandlingen kan innebära familjesamtal, samspelsbehandling, stöd till barn, ungdom, föräldern och nätverket.

Vi fokuserar på det som fungerar bra och utvecklar det. Återskapar tillliten till varandra i familjen. Vi eftersträvar att uppnå glädje i föräldraskapet och att vara tillsammans som familj.

Föräldrars uppgift är att ha omsorg för sina barn och uppfostra dem. Barn har också rätt att tycka, tänka & lyssnas på. Men ansvaret för hur man ska vara mot varandra, för uppförande eller språkbruk, det vill säga familjens normer och värderingar vilar helt på föräldrarna. Insatsen erbjuds till föräldrar som känner oro för sitt barn (0-6 år).

Föräldrakompetens är en färdighet och inte en egenskap. Denna kan ständigt utvecklas och förbättras. Att vara förälder är inte alltid lätt, i synnerhet inte när livet av olika skäl är svårt. Ibland har man som vuxen inte ork, förmåga eller kunskap att hantera situationer där man befarar att barn kan fara illa. Och ibland har man som vuxen bara behov av att prata om sin oro och osäkerhet kring sitt eget, eller någon nära anhörigs barn och få bolla tankar och idéer och på så sätt få stöd att hitta nya vägar.

En del barn kan man instruera, leda eller stoppa när man står ett antal meter ifrån och ibland till och med när de sysslar med något annat. Andra barn klarar inte det, de behöver att vi går nära rent fysiskt, så att de tydligt kan se oss i ögonen och kanske känna en hand på axeln exempelvis. Innan dess förstår de inte vad vi vill. Det finns risk för att vi skyller på barnet för att vara ouppmärksamt eller trotsigt, fast det faktiskt är vi som leder på ett sätt de inte kan ta emot.

Att ha ansvar innebär att man får makt. Får ett barn för mycket ansvar och makt, jämfört med vad de för sin ålder och mognad klarar av, blir de otrygga. Det är alltid viktigt att makten ligger på rätt ställe och att de som innehar den handskas med den varligt!

Barn vill samarbeta, men för det måste de ha relationer som bär och som baseras på ömsesidig respekt, lust och glädje. Dagens barn behöver bli vuxna som är socialt kompetenta, flexibla i sitt tänkande och tar eget ansvar för kunskapsinhämtning. Hur ger vi våra barn de bästa förutsättningar för att de ska få en god självkänsla, vara empatiska & samtidigt kunna lyckas i livet.

En del av arbetet med att utveckla, leda och uppfostra barn är att stå för att världen är någorlunda förutsägbar. Barn behöver ofta checka av att samma sak gäller idag som igår, det är ett sätt att bli trygg. Vi vuxna kan få för oss att barnet inte förstått, eller vill provocera oss. Upprepad information behöver alla barn, mer eller mindre! Skillnaden på upprepad information och tjat är helt enkelt i vilken ton- och känsloläge vi säger det.

Känner du/ni som föräldrar oro för Ert barn? Är er vardag fylld av konflikter och bråk? Är det något i relation till ditt barn som inte känns bra? Har ni som föräldrar eller blivande föräldrar svårt att kommunicera med varandra? Eller om ni bär på någon slags oro kring föräldraskapet kan ni kontakta mig. Jag kan även finnas med som ett stöd för er i samarbete med förskola/skola, eller andra verksamheter rörande Ert barn.

Öppen föräldragrupp

Tisdagar kl 14.30 erbjuder vi en öppen föräldragrupp i Familjecentralens lokaler i Salem centrum. Hit kan du som förälder komma för att få stöd i din föräldraroll, få information om vilka stödinsatser som finns att få i kommunen samt få föräldraverktyg kring ex bemötande, kommunikation och gränssättning.

När: Tisdagar 14.30, Familjecentralen, Säbytorg 10

Insatsen riktar sig till familjer som hamnat i omvälvande krissituationer.

Insatsen beviljas skyndsamt av socialtjänsten när familjer t.ex varit med om polisingripanden, tvångsomhändertaganden, trauman, grova brott m.m.

Under våren 2020 blev det svårare för oss människor att träffas som vi brukar. Vi har alla blivit drabbade och vissa mycket hårdare än andra. För de som drabbades allra mildast så kändes det ändå i plånboken när priset på tvål och handsprit sköt i höjden. I våra lokaler var det en sorg att vi behövde ställa in våra föräldragrupper tills vidare, men desto mer glädjande när vi bestämde oss för att använda tiden till att spela in två podcasts riktade till föräldrar med barn i olika åldrar.

Päronträdet - Podcast för tonårsföräldrar

Päronträdet är en podcast för tonårsföräldrar där Andreas Hofer och Pertti Kunila svarar på frågor samt samtalar om svårigheter och tankar kring föräldraskap med tonåringar, med fokus på specifika teman. Pertti har lång erfarenhet av familjebehandling och missbruksvård. Andreas har sina rötter i ungdomsbehandling, skol- och fritidsgårdsmiljö.

Fatta va' förälder

Fatta va' förälder är en podd för föräldrar där olika föräldraverktyg och utmaningar som förälder diskuteras. Podden produceras av Salems kommun och leds av Maria Kruse och Linda Strömberg. Både Linda och Maria har lång erfarenhet av familjebehandling.

Våld och vanmakt

En podd som riktar sig till våldsutövare och som diskuterar våldets mekanismer.

Hemmasittare?

Vi som gör podcasten arbetar på Öppenvårdsteamet i Salems kommun och möter målgruppen. Pertti Kunila arbetar som familjebehandlare och träffar oftast föräldrarna till dessa barn/ungdomar. Ulrika Östervall arbetar som skolbehandlare och träffar ungdomarna och är en länk mellan ungdomar och skola

Vad är Särskilt kvalificerad kontaktperson (SKKP)?

Särskilt kvalificerad kontaktperson är en insats som beviljas av socialtjänsten. Insatsen riktar sig till ungdomar mellan 13-20 år och syftet är att att SKKP ska fungera som ett personligt stöd till unga med riskbeteenden. Genom att ha tät kontakt med den unga samt vårdnadshavare bygger SKKP upp en funktionell och hållbar tillvaro för den unga.

Hur startar insatsen?

När den unga har blivit beviljad insatsen SKKP, så kallar socialtjänsten till uppstartsmöte, där ungdomen, SKKP, vårdnadshavare och socialsekreterare närvarar. Under mötet går vi igenom målen med insatsen samt hur insatsen kommer att se ut.

Hur ser insatsen ut?

Insatsen pågår under cirka sex månader, där SKKP och ungdomen har tät kontakt. Kontakten med SKKP anpassas efter ungdomens situation. En SKKP-insats skiljer sig från traditionella kontaktpersonsinsatser i antalet timmar personen träffar ungdomen, och kan vara upp till 10 timmar per vecka.

SKKP arbetar tillsammans med ungdomen för att hitta fungerande beteenden, som är hållbara i framtiden. Tillsammans fokuserar de på tre områden, där SKKP erbjuder stöd i de områden som anses mest aktuella. Områdena är:

• Sysselsättning
• Fritid
• Missbruk

Stödet kan handla om att bryta isolering, följa med till viktiga möten, erbjuda struktur i vardagen, coacha i skolarbetet och ge stödsamtal. SKKP genomför även ett förändringsarbete med syfte att skapa funktionella beteenden för ovanstående tre områden. Målet är att förändringarna ska hålla även efter att insatsen är färdig.

Insatsen bygger på att ungdomen och SKKP kan samarbeta och komma överens, och en del av SKKP’s uppdrag bygger på att skapa en fungerande relation där ungdomen trivs och känner sig lyft.

Ungdomen har ett ansvar att vara kontaktbar och närvara vid överenskomna träffar och möten. Målet med insatsen är att den unga vid insatsens avslut ska kunna fungera självständigt.

Öppenvårdsteamet erbjuder stöd och behandling för dig som vill sluta använda våld och på det viset få en bättre relation till din partner och dina barn.

Du kan söka detta stöd på eget initiativ utan att någon annan verksamhet eller myndighet har beviljat hjälpen. Om du som boende i kommunen är intresserad av att använda dig av detta stöd och har frågor kring hur det fungerar så hör gärna av dig till Öppenvårdsteamet.

Stödet är individanpassat och vi skräddarsyr det utifrån ett gemensamt mål. Syftet med stödet är i första hand att få stopp på våldet, prata om olika sorters våld, såsom fysiskt, psykiskt, ekonomiskt, sexuellt våld m.m.

Det handlar om att prata om våldet som utövarens ansvar och därmed också utövarens ansvar att få hjälp med strategier för att inte hamna i tillstånd där man använder våld.

Om du är mellan 13-20 år och behöver någon att prata med så kan du få stödsamtal med en ungdomsbehandlare. Du träffar din behandlare regelbundet för att fritt prata om dig själv. Behandlaren hjälper dig att sortera bland dina tankar och känslor och hjälper dig att utvecklas och må bättre.

När kan man söka hjälp?

Det kan finnas många anledningar till att gå i samtal. Som ung finns det mycket att fundera på och oroa sig kring. Att hitta sin identitet, att passa in, att synas på sociala medier eller att känna tillhörighet är bara några saker som kan röra upp starka känslor. Oro för framtiden och att göra rätt val är också något som många unga funderar på.

Du kan få hjälp med många saker

Här är några exempel på när ungdomsbehandling kan hjälpa:

• Du mår dåligt men vet inte varför
• Du vill jobba med din självkänsla, självförtroende och förstå dig själv bättre
• Du vill sluta göra vissa saker, till exempel slåss, stjäla, klottra eller tjafsa
• Du har det jobbigt hemma eller i skolan
• Du har varit med om något jobbigt eller traumatiskt
• Du vill få en bättre relation med till exempel till din familj, dina kompisar eller någon du är ihop med
• Du sover dåligt, har svårt att hantera dina impulser, är ledsen, arg, ångestfylld, deprimerad osv

Hur funkar det?

Under ett samtal sitter ni ofta ner och pratar med varandra. Behandlaren kan ställa frågor som får dig att tänka på ett nytt sätt. Behandlaren kan hjälpa dig att förstå mer om dig själv och din situation. Du kan också få tips på hur du ska hantera sånt som är jobbigt, exempelvis:

• Du kan få hjälp att förstå och kontrollera dina tankar, impulser och känslor
• Du kan lära dig hur du förändrar oönskade beteenden
• Du kan få hjälp att fundera över dig själv och din situation på ett nytt sätt
• Ni kan prata om sånt som är jobbigt just nu eller sånt som har hänt tidigare och fortfarande påverkar dig
• Du kan få hjälp att ta dig igenom kriser

Akupunktur erbjuds som komplement till andra insatser och är en flera tusen år gammal behandlingsmetod som utvecklats i Kina.

När man har studerat verkningsmekanismerna, har man funnit att nålarna frisätter en rad ämnen som direkt påverkar viktiga delar av hjärnan, framför allt det s.k. belöningssystemet, som gör att man känner sig lugn och mår bra.

Det är kroppens egna morfiner, endorfinerna, som har den effekten, och dessutom ökas mängden av vissa viktiga s.k. signalsubstanser i nervtrådarnas kopplingar, vilka också ger lugnande och positiva känslor och bl a minskar drogsug. Öronakupunkturens funktion främjas också av att vagus-nerven går ut med en flik i öronmusslans botten. Denna nerv dämpar en rad viktiga inre organs funktion och förstärker därigenom den lugnande effekten.

Öronakupunktur är en enkel, konstnadsfri, ofarlig och effektiv hjälpteknik för människor som lider av bl a:

• Stress
• Depression
• Oro
• Spändhet
• Ätstörningar
• Drogberoende m m

Vi erbjuder öronakupunktur som komplement till andra insatser d v s inte som en enskild insats.