Dödsboanmälan

Vad är dödsboanmälan?

När en person avlider ska normalt en så kallad bouppteckning göras. I bouppteckningen redovisas alla den avlidnes tillgångar och skulder. 

Boupptecknare finns oftast knutna till begravningsbyråerna.

Bouppteckningen ska skickas till Skatteverket.

De tillgångar den avlidne lämnar efter sig kallas för dödsbo. Om dödsboet endast täcker begravningskostnader, och den avlidne inte lämnar någon fast egendom efter sig, kan en dödsboanmälan göras istället för en bouppteckning. Dödsboanmälan skrivs av kommunens dödsboutredare och ska redovisa de tillgångar som den avlidne lämnar efter sig. 

När kan en dödsboanmälan göras?

För att en dödsboanmälan ska kunna göras får det inte finnas några pengar kvar när dessa kostnader är betalda:

• Begravning och gravsten
• Kostnad för att ta hand om och tömma den avlidnes bostad
• Kostnader i samband med vård under sjukdom

Det får inte finnas någon fast egendom eller tomträtt i dödsboet. Det innebär att den avlidne inte får ha ägt mark eller haft rätt att nyttja mark som någon annan har ägt.

Dödsboets tillgångar måste förbli orörda under den tid som socialtjänsten gör sin utredning och fram tills beslut fattats om en dödsboanmälan kan göras. De tillgångar som finns i dödsboet ska i första hand användas för att betala begravningskostnaderna. 

Om tillgångarna inte räcker för att betala övriga räkningar och skulder som den avlidne lämnat efter sig finns möjlighet att få dessa avskrivna. Det gäller dock inte begravningskostnader eller lån med borgenär.

Om det saknas tillgångar för att bekosta begravning för den avlidne kan dödsboet ha rätt att få ekonomiskt bistånd för hela eller delar av begravningskostnaderna. 

När en dödsboanmälan har gjorts

När kommunens dödsboutredare har beslutat att göra en dödsboanmälan måste de långivare som den avlidne varit skyldig pengar till informeras om att dödsboet saknar tillgångar. Långivarna ska också ha en kopia på att dödsboanmälan har registrerats.