Vilhelmsdalsvägens gruppboende har testat beredskapsodling

Tre frågor till Carina Nyman, stödpedagog på Vilhelmsdalsvägens gruppbostad

Hur stor odlingsyta har ni ungefär och vilka grödor odlade ni?

Vår grönsaksodling består av nio pallkragar och odlingslådor vid altanen samt tre odlingsbäddar i trädgården. I odlingslådorna odlade vi bland annat bönor, majs, grönkål, pumpa, sallat, sockerärter, blåbär och olika kryddor. Sedan har vi en odlingsbädd där vi odlade squash samt två stora potatisland på cirka 2x4 meter där vi odlade två olika sorters potatis samt purjolök. Vi har också ett gammalt äppelträd och hasselbuskar.

Hur mycket tid har ni lagt på att sköta odlingen och hur mycket kunde ni skörda?

Det gick faktiskt ganska fort att anlägga våra odlingsland och sedan plantera ut sättpotatis och små plantor. Under sommaren har vi vattnat en del, hållit efter sniglarna och skördat då och då. Sammanfattningsvis kan man säga att vi har fått mycket mat för ganska liten insats, trots vi har haft både rådjur, sniglar och andra insekter som har ätit upp en del! Vi har inte vägt skörden, men potatisen räcker till många middagar, långt in i hösten. Majsen har levererat en hel del stora och goda majskolvar.

Vilka lärdomar drar ni av årets beredskapsodling?

En viktig lärdom är att det går fort att anlägga nya odlingsbäddar helt utan att gräva, om man har tillgång till bra jord. Vi beställde matjord genom kommunens upphandlade avtal och med hjälp av en kollega från miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen kunde bäddarna läggas direkt på gräsmattan.

En annan reflektion är att vi skulle kunna samarbeta mer med lokala aktörer, exempelvis hämta gödsel från 4H-gården och bjuda hit förskolor eller andra sociala institutioner för att engagera sig i odlingen. Vi har också lärt oss att det krävs ett tydligt engagemang, antingen från våra boende och ledare eller genom stöd av en extern person, för att sköta odlingen så att den frodas. Ett bevattningssystem samt stängsel mot rådjur vore därför en bra investering för att kunna producera mer mat nästa år!

Bildspel från beredskapsodlingen (juni-september)

Så kommer du igång med matberedskap och beredskapsodling

1. Införskaffa ett matförråd och vatten: Se över och komplettera din krislåda – införskaffa mat och vatten för minst sju, gärna tio eller fler dagar (för alla i hushållet). Räkna med minst 2 500 kcal per person.
2. Rusta dig med kunskap om odling, konservering, fröodling: Läs på, gå kurser, titta på videoklipp och gå med i odlingsgrupper för att lära dig mer och dela med dig av dina erfarenheter.
3. Börja anlägga en köksträdgård och odla beredskapsgrödor.
4. Tillverka din egen jord: För en frodig odling och stor skörd är det centralt att kunna tillverka egen jord och växtnäring.
5. Handla från lokala primärproducenter som odlar enligt ekologiska principer: Om vi stöttar våra lokala bönder idag, finns större sannolikhet att de kan producera mat till oss även vid kris. Ekologiskt jordbruk är mycket mindre beroende av importer som konventionellt jordbruk.

Lär dig mer om (beredskaps)odling

Du är en del av Sveriges totalförsvar. Med det som tema genomför Salems kommun flera aktiviteter för invånarna under nästa vecka, då den årliga beredskapsveckan genomförs.

Måndag 22 september kl. 18.00 bjuder vi in till en inspirationsföreläsning med Valérie Hasler, hållbarhetskonsult och grundaren av beredskapsodling.se. Hon är författare till boken Beredskapsodling – preppa med egenodlade grönsaker. Hon kommer att dela med sig tips på vilka grödor som lämpar sig bäst att odla i beredskapssyfte och vad man ska tänka på om man vill odla hållbart och oberoende av omvärlden.

Fler sätt att öka kunskapen

• Bli medlem i någon trädgårdsförening eller koloniträdgårdsförening
• Gå en kurs på folkhögskolor och studieförbund som anordnar utbildningar och kurser