Kommunens klimatarbete

Så når vi klimatmålen

Salems kommun har arbetat fram ett förslag till klimatfärdplan. Planen är nu på remiss till berörda instanser och kommer att beslutas av kommunfullmäktige under hösten 2025. Här kan du i korthet läsa om klimatfärdplanen. Längst ned finns en länk för den som vill ta del av förslaget i sin helhet.

Kommunens förslag till klimatfärdplan

Den globala uppvärmningen och klimatförändringarna påverkar oss alla. Stigande temperaturer leder till extremväder som ger negativa konsekvenser över hela världen. Vi behöver alla hjälpas åt för att påverka utvecklingen och bidra till att de globala klimatmålen nås

Salems kommun har som mål att Salem ska vara klimatneutralt senast år 2045. För att tydliggöra hur målet ska nås och hur klimatarbetet ska bedrivas har en klimatfärdsplan tagits fram. Tanken är att färdplanen ska inspirera till engagemang och tydliggöra de aktiviteter kommunen ska fokusera på.
I klimatfärdplanen delas utsläppskällorna upp i två kategorier, utsläpp inom kommunens geografiska område och utsläpp som orsakas i den kommunala organisationen. För den egna kommunala organisationen är målet att vara klimatneutral redan 2035.

Färdplanen innehåller delmål och åtgärder inom fem fokusområden där åtgärderna ligger under perioden 2025–2030. Målen, som är mätbara och kvantifierade, ska vara nådda till 2030. För varje område anger klimatfärdplanen utmaningar och möjligheter. Den ger också förslag på åtgärder och vilkennämnd som är ansvarig för att genomföra åtgärden.

Konsumtion och cirkulär ekonomi

Klimatfärdplanen anger att klimatpåverkan från konsumtion ska minskas genom att stödja en cirkulär ekonomi, bland annat genom ökad återvinning och återanvändning. Målet ska uppnås genom kampanjer och utbildningar för att minska matsvinn, främja återbruk och delningsekonomi. Infrastrukturen för återbruk och avfallshantering kan utvecklas exempelvis genom fler återbruksstationer och bättre avfallsinsamling. Återanvändning av byggmaterial bör också främjas i både kommunala och privata projekt.

I kommunorganisationen står konsumtion och avfall för en stor del av klimatpåverkan, (även om mätvärdena ligger under det nationella genomsnittet). En stor del av utsläppen kan kopplas till inköp av varor och tjänster såsom livsmedel och byggmaterial. Mål som har satts gällande klimatkrav i upphandlingar kan uppnås till exempel genom kravställning i upphandlingsprocessen och samverkan med andra aktörer vid upphandlingar.

Transporter och mobilitet

Transportsektorn är den absolut största enskilda källan till utsläpp i Salems kommun. Till stor del på grund av den höga bilpendlingen som ligger en bra bit över Stockholmsregionens genomsnitt. Klimatfärdplanen har som mål att minska klimatpåverkan från transporter och öka alternativa färdsätt med kollektivtrafik, gång och cykel. Åtgärder som anges är att arbeta med samhällsplanering, samordnade logistik- och mobilitetslösningar och ekonomiska styrmedel. Även att underlätta för eldrivna fordon genom att bygga ut laddinfrastrukturen. Här påpekas även vikten av att samarbeta med till exempel kollektivtrafikplaneringen och arbete genom södertörnssamarbetet för att utveckla lösningar som gynnar både miljön och invånarnas tillgänglighet.

Samtidigt ska hållbara resesätt främjas såsom gång, cykling och kollektivtrafik för att minska bilberoendet. För att skapa en förändring krävs även långsiktiga satsningar på informationskampanjer och beteendepåverkande åtgärder som uppmuntrar invånare att välja hållbara färdsätt.

Salems kommun har kommit långt i omställningen av sin egen fordonsflotta där alla personbilar inom kommunens verksamheter numera är fossilbränslefria. Ambitionen är att detta även ska komma att gälla upphandlade transporter.

Byggnader

I Salems kommun finns en hög andel bostäder och i princip ingen industriell verksamhet. Klimatpåverkan från byggnader är låg tack vare att en stor del av fastigheterna värms med fjärrvärme från Söderenergi som till 90 procent baseras på förnybara energiresurser. Däremot är klimatpåverkan i byggskedet en utmaning.
Byggprocessen i sig, liksom byggnadsmaterial, orsakar utsläpp. Genom att arbeta enligt resurshierarkin, där det gäller att först undersöka om fastighetsbehovet kan tillfredsställas utan att göra stora förändringar, därefter optimera nyttjandet av befintliga byggnader genom underhåll och anpassning, och i sista hand bygga nytt med resurseffektivitet och låg klimatpåverkan.

Kommunens påverkan över fastigheter generellt är begränsad, vilket kräver samverkan med fastighetsägare. Informationsinsatser och kommunal klimat- och energirådgivning till småhusägare kan minska hinder för energieffektivisering, medan dialog med större fastighetsägare kan främja prioritering av klimatsmarta lösningar.

I kommunens egna fastigheter satsas på energieffektivitet, hållbara material och framtidsbaserade lösningar för att uppnå långsiktiga klimat- och kostnadsbesparingar.
Målen inom detta område är att minska energianvändning i kommunens fastigheter samt att ha en samhällsplanering och samverkan som bidrar till hållbara byggnader.

Energiproduktion och -distribution

Viktiga åtgärder Inom detta område är att tillgängliggöra fossilfri el. Omställningen av industri- och fordonssektorerna kommer att leda till ökad elanvändning, varför åtgärder för att tillgängliggöra fossilfri el blir viktiga. För en liten kommun som Salem, med begränsad tillgång till landområden lämpliga för vindkraft, är det framför allt energieffektivisering och solceller som behöver främjas.

Åtgärderna gäller ökad produktion från fossilfri el och värme och att säkerställa en effektiv, robust och hållbar energiförsörjning. För att nå målen förutsätts också samverkan med energibolagen och närliggande kommuner.

Endast en procent av utsläppen i Salem kommer av energiproduktion och den består av fossil uppvärmning av bostäder och lokaler. Här har kommunen inte direkt rådighet men kan påverka genom informationsinsatser, till exempel genom energi- och klimatrådgivare.

Målet är att kommunorganisationen använder enbart fossilfri energi och att den fossilfria elproduktionen i kommunen ska öka.

Markanvändning och kolinlagring

Skogar, våtmarker och andra gröna ytor fungerar som naturliga kolsänkor och bidrar till att minska klimatpåverkan genom att binda kol från atmosfären. Dessa naturområden erbjuder också viktiga ekosystemtjänster, såsom vattenrening, skydd mot översvämningar och bevarande av biologisk mångfald. Därför behöver kommunen skydda och förstärka sina kolsänkor för att binda koldioxid. Dessa insatser stärker också den biologiska mångfalden och invånarnas livskvalitet.

Målen är att restaurera delar av våtmarker i kommunen och därmed öka kommunens kolinlagring.

Hur ska klimatmålen nås?

Klimatfärdplanen pekar på många möjligheter och åtgärder. Därför är det viktigt med prioritering och kostnadseffektivitet. De överlägset största utsläppen kommer från transportsektorn och bör därför ges prioritet. Vad gäller kommunorganisationen är det inköp som står för majoriteten av klimatpåverkan och därmed bör prioriteras. Kostnadseffektiva åtgärder med hög effekt ska genomföras tidigt.

För att klimatarbetet ska fungera måste det vara integrerat i kommunens ordinarie verksamhet. Kommunens förvaltningar behöver ha en aktiv roll i klimatarbetet och vara delaktiga i att ta fram mål och aktiviteter.

Salems kommun har begränsad direkt rådighet över stora delar av de totala utsläppen i kommunen, som styrs till stor del av nationell policy och människors beteenden. För att nå framgång krävs samverkan på nationell och regional nivå, men också ut i samhället med näringsliv och civilsamhälle.

Medborgarnas engagemang är en nyckel för att en hållbar utveckling ska bli av.