Miljö- och hälsorisker

Radon är en radioaktiv gas som bildas naturligt när uran bryts ner i mark och berggrund. Den är osynlig, luktfri och kan tränga in i byggnader genom sprickor i grunden, otäta rörgenomföringar eller via hushållsvattnet. Långvarig exponering för förhöjda radonhalter i inomhusluft ökar risken för lungcancer, vilket gör frågan till en viktig folkhälsoaspekt.

Salems kommun ligger i ett område där det kan förekomma höga radonhalter i marken, särskilt i områden med uranrik berggrund och genomsläppliga jordarter. Äldre bebyggelse som saknar radonskyddade grundkonstruktioner löper särskilt hög risk.

Behov och utveckling

I takt med att kommunen växer och fler bostäder planeras, behöver hänsyn tas till radonrisken i både nybyggnation och befintlig bebyggelse. Det finns behov av en radonkartering för att kunna ge tydliga planeringsförutsättningar.

Förorenade områden är platser där mark, grundvatten eller sediment förorenats till följd av tidigare eller pågående verksamheter, till exempel industrier, verkstäder, drivmedelsstationer eller deponier. Dessa föroreningar kan innebära risker för människors hälsa och miljön, särskilt i samband med markanvändningsförändringar. I Salems kommun finns flera utpekade potentiellt förorenade områden.

Information om misstänkt och konstaterat förorenade platser finns hos kommunen samt i den så kallade EBH-portalen som förvaltas av Länsstyrelserna. Dessa punkter utgör potentiellt eller konstaterat förorenade områden som kräver uppföljning eller åtgärder. Kommunen är en viktig aktör i att beakta dessa områden i planeringen och i samverkan med andra myndigheter. I kommunen finns 95 identifierat potentiellt förorenade områden. Vissa har riskklassats men inte alla.

Behov och utveckling

Förorenade områden kan utgöra risker för både människors hälsa och miljö. Om sådan mark bebyggs eller förändras utan att föroreningar först har utretts och hanterats, kan de spridas och exponeras i större utsträckning. Detta gäller särskilt i ett förändrat klimat, där ökad nederbörd, höga vattenflöden och förändrade grundvattennivåer kan bidra till att föroreningar mobiliseras och sprids till omgivande mark, vattenmiljöer och grundvatten.

I samband med markutveckling är det därför avgörande att tidigt undersöka om marken är förorenad och vid behov genomföra åtgärder som minskar påverkan. En positiv aspekt är att exploatering av tidigare använda industri- eller verksamhetsområden ofta möjliggör saneringar som annars inte skulle ha genomförts. Förekomst av föroreningar är därmed inte nödvändigtvis alltid ett hinder för utveckling, utan kan istället utgöra ett incitament att rusta upp och säkra området för framtida användningsområden.

Arbetet med att identifiera och åtgärda förorenade områden i Salems kommun sker idag framför allt genom:

• Plan- och bygglovsprocesser där miljötekniska undersökningar krävs vid misstanke om markförorening.
• Miljötillsyn inom ramen för kommunens tillsynsansvar enligt miljöbalken.

Det långsiktiga målet är att förorenade områden ska hanteras i linje med det nationella miljömålet Giftfri miljö – där ämnen som kan skada människor eller ekosystem ska fasas ut och befintliga föroreningar åtgärdas.

Inom vattenskyddsområdet för Bornsjön finns identifierade EBH-punkter som kan innebära en risk för dricksvattenkvaliteten om de inte hanteras korrekt. Dessa platser bör utredas och kartläggas och beroende på resultat åtgärdas för att säkerställa vattenförsörjningen på lång sikt.

Kommunen behöver i arbetet med förorenade områden också arbeta proaktivt med information och samverkan med fastighetsägare, exploatörer och myndigheter. Här kan översiktsplanekartan användas som stöd för denna typ av dialog och samverkan.

Miljökvalitetsnormer (MKN) för luft, vatten och buller är framtagna för att skydda människors hälsa och miljön.

Vid all fysisk planering i Salems kommun måste dessa normer beaktas. Nya verksamheter eller markanvändningar får inte leda till att miljökvalitetsnormerna överskrids. Om befintliga normer inte uppfylls kan kommunen bli skyldig att vidta åtgärder inom ramen för särskilda åtgärdsprogram, som fastställs av ansvariga myndigheter.

Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft omfattar bland annat halterna av partiklar (PM10 och PM2,5), kvävedioxid, marknära ozon och andra föroreningar. Vissa normer är bindande gränsvärden som inte får överskridas, medan andra är målsättningar som bör eftersträvas. I Salems kommun, där närheten till större vägar som E4 och pendeltågstrafik kan påverka luftkvaliteten lokalt, är det viktigt att i planeringen sträva efter lägre föroreningshalter än de lagstadgade gränserna. I nuläget har kommunen godkända nivåer enligt miljömål och WHO:s riktvärden.

Miljökvalitetsnormerna för vatten omfattar sjöar, vattendrag och grundvatten i kommunen. Enligt EU:s ramdirektiv för vatten och svensk lagstiftning ska alla vattenförekomster uppnå god ekologisk och kemisk status. För Salem innebär det att till exempel Bornsjön och andra vattenområden ska skyddas från negativ påverkan, och vid behov omfattas av åtgärdsprogram som beslutas av Norra Östersjöns vattendistrikt.

Buller definieras som oönskat ljud som kan vara störande eller skadligt för hälsan. I Salem är buller främst kopplat till vägtrafik, järnväg och vissa verksamheter. Långvarig exponering för höga ljudnivåer kan leda till negativa hälsoeffekter såsom stress, sömnsvårigheter och ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar. Kommunen arbetar därför med att förebygga och minska bullerexponering genom planering och tillämpning av riktvärden, särskilt i planering av nya bostadsområden.

Behov och utveckling

För att förbättra luftkvaliteten i Salem krävs en kombination av åtgärder. Ett effektivt sätt att minska partikelhalter är att arbeta för att fler resor sker med gång, cykel eller kollektivtrafik i stället för bil. En minskad andel dubbdäck bidrar också till minskad partikelbildning. Vilket drivmedel som ett fordon använder påverkar också partikelhalter. För att minska behovet av användande av bil är det viktigt att Salems kommun håller planeringsinriktningen att ny bebyggelse planeras i anslutning till befintlig bebyggelse och främst i direkt anslutning till kollektivtrafik.

Vid planering och utveckling av nya områden i kommunen är det viktigt att säkerställa att utvecklingen inte motverkar möjligheten för vattenförekomster att uppnå den status eller potential som anges av miljökvalitetsnormerna. I Salems kommun är det Uttran som är en utpekad vattenförekomst med potential att uppnå god ekologisk status. Vid planering och utveckling av områden i kommunen i anslutning till Uttran eller Uttrans avrinningsområde är det således viktigt att ta hänsyn till detta. För att förbättra vattenkvalitén i Uttran bör detaljplanelagd våtmark vid Västra Garnudden anläggas.

Dagvattenhantering bör i samtliga utbyggnadsprojekt integreras i ett tidigt skede för att förebygga negativ påverkan på sjöar, vattendrag och grundvatten.

Kommunen har i ny översiktsplan pekat ut någon ny verksamhetsmark med det är av stor vikt att verksamheter lokaliseras på ett sätt som inte ökar bullerexponeringen för befintliga bostäder. I de fall bullerexponering inte helt kan undvikas, t ex i anslutning till vägar med hög trafikering kan det enligt gällande riktlinjer ändå vara möjligt att uppföra bostäder. Detta under förutsättning att man byggnadstekniskt kan tillskapa en tyst sida och andra eventuellt relevanta bullerskyddsåtgärder vidtas.