Kollektivtrafik och infrastruktur

Under 2019 genomförde Region Stockholm, Trafikverket, Storstockholm och Stockholms stad en resvaneundersökning. Enligt resultatet så hade 50 % av invånarna från 16 år och uppåt i Salem tillgång till en fungerande cykel eller elcykel och 92 % hade tillgång till bil. Den visade även att arbetsresor i Salem sker till 62 % med bil, 31 % kollektivt, 7 % till fots och 0 % med cykel. Fritidsresor i Salem sker till 70 % med bil, 8 % kollektivt, 17 % till fots och 3 % med cykel.

Under 2025 genomfördes en ny resvaneundersökning där framkommer att på en genomsnittsvecka sker 66% av resorna i Salems kommun med bil, 28% med kollektivtrafik, 4% med cykel och 3% gång. Denna resvaneundersökning bryts ej ned på kommunnivå uppdelat på arbetsresor och fritidsresor därav redovisas 2019 års undersökning i tabellen nedan:

Arbetspendling

År 2021 arbetade 1 432 personer eller 18 % av de förvärvsarbetande Salemborna i den egna kommunen. 2 501 Salembor (31 %) arbetade i Stockholms stad, 1 633 (20 %) arbetade i Huddinge/Botkyrka och 1 296 (16 %) i Södertälje. Drygt 90 % av ungdomarna i gymnasieålder pendlade till gymnasieskolor i andra kommuner.

Salems kommun har ett kollektivtrafiksystem som består av busstrafik och pendeltåg. Pendeltågen trafikerar mellan Södertälje centrum och Märsta/Uppsala/Stockholms C. På vardagar och större delen av helgen med kvartstrafik. Busstrafiken tjänar mer lokala syften och kollektivtrafik med buss finns i de flesta av kommunens delområden. Busstrafiken anpassas i den mån det går till pendeltågstrafiken för att underlätta byten mellan färdmedel.

I kommunen finns flera busslinjer som trafikerar större delen av kommunen. Busstrafiken tjänar främst lokala syften men även resor till Tumba och tunnelbanan i Hallunda är viktiga kopplingar som finns via buss i kommunen likväl som busskoppling mot Fridhemsplan som kommer att återinföras 2026.

Genom kommunen går järnvägsspår som även är riksintresse för kommunikation. Spåren trafikeras av pendeltåg via pendeltågsstationen i Rönninge. Större delen av dygnet råder 15-minuterstrafik.

Kommunens vägnät består av både kommunala vägar inom tätorterna Salem och Rönninge samt enskilda vägar som förvaltas av privatpersoner eller samfällighetsföreningar. Norr om tätorterna löper E4/E20, som är en statlig väg, och området norr om E4/E20 består främst av enskilda vägar, med några statliga vägar. Salems kommun ansvarar för drift och underhåll av det kommunala vägnätet, medan Trafikverket sköter det statliga vägnätet och enskilda vägar hanteras av privatpersoner eller samfällighetsföreningar.

Standarden på vägnätet varierar inom kommunen, och kommunen har lagt fokus på ett långsiktigt arbete för att höja standarden på de kommunala vägarna. I delar av Rönninge finns fortfarande vägar med låg standard där vägarna är smala med siktproblem och kurvor. Målet är att alla kommunala vägar ska uppnå en hög kvalitet med god framkomlighet och hög trafiksäkerhet. I kommundelen Salem och i de nybyggda områdena i Rönninge är kapaciteten och standarden på vägnätet överlag god och med utbyggda gång- och cykelbanor. I kommunens äldre delar är vägstandarden generellt lägre samt att det på flera sträckor saknas utbyggd gång- och cykelvägnät.

I kommundelen Salem är gång- och cykelvägnätet väl utbyggt och består till största delen av separata gång- och cykelvägar med god trafiksäkerhet. Gång- och cykelbanornas utsträckning i kommundelen Rönninge är däremot begränsade och följer till största del det befintliga gatunätet vilket innebär blandtrafik med låg/mindre god trafiksäkerhet som följd. Gång- och cykelbanorna som finns i kommunen är i regel 3 meter breda och inte separerade mellan fotgängare och cyklister. Utbyggnaden av gång- och cykelnätet pågår kontinuerligt utifrån kommunens gång- och cykelplan. Genom kommunen går ett regionalt cykelstråk från kommungränsen mot Botkyrka längs Söderby gårds väg till kommungränsen mot Södertälje över Dånviken. Det finns även ett utpekat utredningsstråk mellan Salem och Alby.

Salems kommuns tätort har en total diameter om cirka 5 km, dock är tätorten kuperad och vägstrukturen varierande vilket innebär en begränsning vad gäller att skapa gena stråk för gående och cyklister. Befintlig vägmiljö utgörs på sina ställen av smala körbanor och brist på utrymme sätter begränsningar vad gäller önskvärd utbyggnad av gång- och cykelbanor. Avståndet från de yttre delarna till Rönninge centrum samt knutpunkten för kollektivtrafiken är 2-3 km vilket bör vara en god förutsättning vad gäller att stimulera gång samt användandet av cykel som färdmedel.

Godstransporter inom Salems kommun sker främst längs E4/E20 och järnvägen. Inom Salems kommun finns rekommenderad sekundär väg för farligt gods. Vägarna går till ishallen och till återvinningscentralen. E4/E20 är en primär väg för farligt gods.

Vägar med bärighetsklass 1 tillåter fordon med högre fordonsvikter. Inom tätorten är följande vägar klassade med bärighetsklass 1:

• Säbyvägen,
• Dånviksvägen delen Sandbäcksporten - Stationsvägen
• Rönningevägen
• Salemsvägen delen E4/E20 -Stationsvägen
• Säbytorgsvägen
• Skyttorpsvägen
• Stationsvägen delen Dånviksvägen - Rönningevägen
• Söderby gårds väg delen väg 584 - kommungränsen mot Botkyrka.

Inom södra delarna av Rönninge finns inga vägar som är klassade som BK1-vägar.

Behov av utveckling

Vägnätet inom tätorten kan behöva förbättras för att fungera för godstransporter med långa, tunga och breda fordon. Det är viktigt att de vägar som kan komma att transportera farligt gods och eller där tyngre fordon kan framföras (bärighetsklass 1) har hög trafiksäkerhet för att minska risken för olyckor och utsläpp.

Kommunen ska sträva efter att få fler att välja kollektivtrafik, gång och cykel som färdmedel. För att få invånare att resa med kollektivtrafik krävs att det finns en robust kollektivtrafik med täta avgångar, för Salems kommun innebär det en blandning av tåg och buss som når viktiga målpunkter.

Nedan listas de behov kommunen ser kopplat till kollektivtrafiken på lång sikt. Texterna är uppdelade på de olika trafikslagen; buss och pendeltåg för att tydliggöra behoven inom respektive transporttyp. Det är dock viktigt att se helheten av kollektivtrafiken som ett system och inte som två separata system då buss och pendeltåg behöver komplettera varandra.

Buss

Salems kommun ser ett behov av att busstrafiken på sikt också kan tjäna mer regionala syften. Kommunen skulle gärna se att en busskoppling till och från Stockholm samt Södertälje etableras som träffar andra målpunkter än vad tågtrafiken gör. Detta skapar också en robustare kollektivtrafik då det finns alternativ i form av pendeltåg eller buss om något av alternativen råkar ut för driftstörningar.

För att bättre nå målpunkter i Södertälje, Stockholm samt norra Botkyrka vore det positivt om motorvägsbuss etablerades i Salems kommun. Det finns redan idag motorvägsbussar mellan Södertälje och Liljeholmen. Ett motorvägsbusstopp skulle kunna etableras vid Säby begravningsplats men förutsättningar för detta behöver utredas ytterligare.

Pendeltåg

Utveckling av pendeltågstrafiken behövs främst ur ett tillgänglighetsperspektiv. Dels behöver perrongen och själva spårlösningen ses över, dels stationshus och spärrområde.

Salems kommuns pendeltågsstation är idag svängd och tåg behöver stanna delvis i lutning på delar av perrongen vilket leder till stora avstånd mellan perrong och tåg vid av-/påstigning. En svängd perrong gör det också svårt att se hela perrongen och samtliga på- och avstigande. På sikt behöver perrongen rätas ut för att öka tillgänglighet och trafiksäkerhet både för resenärer och tågpersonal.

I nuläget finns tre spärrar på Rönninge station. Vid rusningstrafik när tåg både inkommer och avgår från perrongen kan det bli trångt i spärrområdet. På sikt behöver befintligt spärrområde breddas för att minska risk för trängsel. Det finns också bara en hiss vilket gör tillgängligheten sårbar. Om hissen är trasig finns det inget alternativ till trappor vilket gör att resenärer inte kan kliva av och på Rönninge station. Ett förslag på lösning är att bygga en sekundär entre till Rönninge station öster om befintlig entre. Detta skulle avlasta befintlig entre då tex, resenärer som reser till och från Rönninge station med bil skulle ta den sekundära entren i stället för den befintliga då den bättre skulle ansluta till kommunens pendlarparkering. En sekundär entre ökar också tillgängligheten då den sekundära entren behöver utrustas med en hiss.

Vägnätet behöver förbättras för att fungera för alla trafikslag, det innebär att bärighet, korsningar och vägbredder kan behöva åtgärdas. Samtidigt behöver förutsättningarna för oskyddade trafikanter förbättras. Ett antal korsningar är särskilt utpekade då det är och eller på sikt kan bli kapacitetsproblem. Dessa korsningar är avfarterna i anslutning till motorvägen samt korsningen Skyttorpsvägen - Säbytorgsvägen samt eventuellt korsningen Salemsvägen - Säbyvägen. Kapacitetsproblemens storlek beror på hur omställningen mot hållbara färdmedel kommer att se ut på sikt. Om kommunen kan ställa om så att 40 % av kommunens resor sker med bil och 60 % med gång, cykel eller kollektivtrafik kommer belastningen på infrastrukturen minska så pass kraftigt att det inte råder framkomlighetsproblem i dessa korsningar. I annat fall behöver dessa utredas för kapacitetshöjande åtgärder. Motorvägsavfarter kan med fördel samplaneras med ny kollektivtrafikhållplats för motorvägsbuss samt regionalt cykelstråk mot Fiskarhagen.

I delar av Rönninge som inte är detaljplanelagda (Sjöudden, Gråstena, Mårdnäs) behöver standarden på vägarna förbättras för befintlig och eventuellt tillkommande trafik. Där vägarna på grund av behov eller utrymme inte kan breddas för oskyddade trafikanter kan konceptet bygdevägar, cykelgata eller annat koncept som inte kräver större markanspråk prövas.

I de centrala delarna av kommunen behöver gatumiljön ses över för att kunna utvecklas till en mer levande gatumiljö. En levande gatumiljö är utformad för att uppmuntra till socialt liv, hållbarhet och säkerhet. En levande gatumiljö kräver att fotgängare och cyklister prioriteras över eller i samma utsträckning som bilar. Andra åtgärder för att gynna en levande gatumiljö är växtlighet som träd och rabatter, mötesplatser, bänkar, belysning. Vägar där gatumiljön behöver ses över är Skyttorpsvägen, Säbytorgsvägen, Dånviksvägen och vägar inom Salems centrum och Rönninge centrum.

Cykel behöver bli en lika naturlig del av trafiksystemet som bil och kollektivtrafik. Utvecklingen av cykelinfrastrukturen behöver inriktas på att förbättra framkomligheten i de stråk där det finns stor potential för cykeltrafiken att öka i enlighet med kommunens gång- och cykelplan. Gång- och cykelnätet måste fortsatt byggas ut med fokus på att åtgärda saknade och felande länkar, separera gående och cyklister från biltrafik vid höga trafikflöden samt skapa säkra skolvägar. Särskilt ska sträckor nära centralorterna och skolor prioriteras. Nybyggnadsområden ska tidigt i byggprocessen integreras i gång- och cykelnätet så att det blir säkert, smidigt och attraktivt att röra sig till fots och med cykel och till viktiga målpunkter.

Det regionala cykelstråket har stor potential för arbetspendling. Förutom att bygga ut det regionala cykelstråket så finns det även behov av att bredda och förbättra standarden på det regionala cykelstråket för att skapa ett mer framkomligt och säkrare stråk inom kommunen. Det regionala cykelstråket behöver byggas ut längs Dånviksvägen/Flatenvägen och standarden behöver ses över längs hela stråket. Genom Rönninge centrum sker idag cykling i blandtrafik och en säkrare lösning för cyklister bör prioriteras. Det är viktigt att det regionala utredningsstråket till Fiskarhagen/Hallunda byggs ut i enlighet med den regionala cykelplanen.

Kommunen behöver ha en god dialog med andra aktörer för att arbeta för utveckling av gång- och cykelvägar norr om E4/E20 där kommunen inte är väghållare eller markägare. Kommunen ska arbeta för att skapa sammanhängande gång- och cykelvägar mot grannkommunerna och för att invånare ska kunna nå attraktiva naturmiljöer lättare.

Asfalterade ytor för parkering måste ställas mot andra stadskvaliteter som mötesplatser, torg, grönytor och fler bostäder. Bedömningen just nu är att det inte behövs fler allmänna parkeringar för bil i kommunen men att fler parkeringsplatser som erbjuder laddning för elfordon behövs i enlighet med kommunens rapport för laddinfrastruktur. På sikt kan fler parkeringsplatser behövas men detta är inte utrett. Perspektiv som samnyttjande av parkeringsplatser bör utredas för att inte mer mark än nödvändigt tas i anspråk för parkeringsändamål.