Klimatrelaterade risker, säkerhet och civil beredskap

Kommunens arbete med risk- och sårbarhetsanalys (RSA), samt tillgängliga underlag från Länsstyrelsen, MSB/MFC och andra myndigheter, ligger till grund för identifieringen av riskområden. I kommunen förekommer risker kopplade till:

• Översvämning från vattendrag och skyfall
• Ras, skred och erosion
• Torka och värmeböljor
• Brand
• Övriga extremväder
• Transport av farligt gods
• Vatten och avlopp, elförsörjning, transportinfrastruktur samt andra former av infrastruktur

Klimatförändringarna medför ökade nederbördsmängder och fler intensiva skyfall, vilket innebär att översvämningsriskerna ökar även i inlandskommuner som Salem. Dessa förändringar ställer nya krav på planeringen av bebyggelse, infrastruktur och dagvattenhantering.

Salems kommun har flera vattendrag och sjöar, däribland Bornsjön, Uttran och Flaten vilka tillsammans med topografin skapar förutsättningar för lokala översvämningar vid kraftiga regn. De mest tätbebyggda områdena Rönninge centrum och Salems centrum är särskilt utsatta då det finns hög andel hårdgjorda ytor vilket försvårar infiltration och ökar trycket på dagvattennätet. Längs vissa vattendrag finns dessutom områden med ökad risk för översvämning vid höga flöden.

De främsta utmaningarna i Salem omfattar:

• Befintlig bebyggelse i riskzoner/lågpunkter: Vissa områden är redan bebyggda i lägen där översvämningsrisk föreligger.
• Bristande kapacitet i dagvattensystem: Dagens ledningsnät är inte dimensionerat för framtidens extrema regn, vilket kan leda till översvämningar i både gatumiljöer och fastigheter.
• Ekosystemtjänsternas begränsning: Grönområden och naturliga avrinningsvägar har minskat i takt med exploatering, vilket minskar landskapets förmåga att hantera vatten naturligt.

I Salem är dessa risker i huvudsak kopplade till kommunens topografi, jordarter och närhet till vattenmiljöer. Ett förändrat klimat med ökade nederbördsmängder kan även förstärka befintliga erosionsprocesser och öka sannolikheten för markrörelser.

Salems landskap kännetecknas av höjdryggar, sprickdalsområden och sluttande terräng mot sjöar och vattendrag. Vid strandzonerna kring Flaten och Bornsjön förekommer branta slänter med varierande stabilitet. I vissa områden kan finjordiga material som silt och lera vara känsliga för vattenmättnad och belastning, särskilt i samband med höga grundvattennivåer.

Erosionsrisker finns också i områden där vattenflöden påverkar strandlinjer eller slänter, exempelvis vid kraftigt regn, snösmältning eller ökade vattenstånd. Marken kan då gradvis urholkas vilket på sikt kan orsaka ras eller skred, särskilt där marken redan är påverkad av exploatering, avvattning eller vägar.

Salems främsta utmaningar kopplade till ras, skred och erosion omfattar:

• Brist på uppdaterade geotekniska data: I flera områden saknas detaljerade stabilitetsanalyser, vilket gör att markens förutsättningar behöver utredas i tidigt skede vid planering av ny bebyggelse och infrastruktur i dessa områden.
• Risk för skador på befintlig bebyggelse: Vissa äldre bostadsområden kan vara lokaliserade i eller nära riskzoner utan dokumenterad riskbedömning.
• Ökad nederbörd och andra extrema väderhändelser kan försvaga marken och påskynda erosionsprocesser.

Perioder av torka och långvarig värme väntas bli vanligare i Sverige. För Salem innebär detta nya typer av utmaningar som berör såväl bebyggelsens utformning som dricksvattenförsörjning, grönstruktur och folkhälsa.

Längre torrperioder kan leda till minskade grundvattennivåer, vilket påverkar vattentillgången i sjöar och vattendrag. Det kan också leda till ökad brandrisk i skog och mark vilket särskilt påverkar de skogsdominerade områdena i kommunen i norra delen av kommunen samt delar av områdena runt motorvägen. Långvarig värme och torka kan även stressa växtlighet och grönområden vilket kan leda till förlust av träd och grönområden vilket i sin tur påverkar ekosystemtjänster såsom luftrening, skuggning och dagvattenreglering. Vid torka ökar också risken för sättningar i lerjordar vilket kan påverka infrastruktur och byggnader.

Salems främsta utmaningar kopplat till torka och värmeböljor:

• Värmeöeffekter i tätorterna: Tätbebyggda miljöer med låg andel vegetation och hög andel hårdgjorda ytor riskerar att ackumulera värme, vilket förvärrar effekterna av värmeböljor i dessa områden.
• Dricksvattenförsörjningens sårbarhet: Kommunens vattenförsörjning är delvis beroende av regionala system där kapaciteten kan bli ansträngd vid längre torrperioder samt om vattentemperaturen blir för hög. Dricksvattensystemen klarar inte av att rena vattnet i den utsträckning som krävs om det blir för varmt.
• Värmeböljor är en risk för särskilt utsatta grupper: Äldre, barn och personer med nedsatt hälsa är extra känsliga för höga temperaturer, särskilt i områden med låg tillgång till skugga och svalka.
• Grönområdens funktion och tillgänglighet: Torka kan leda till förlust av träd och vegetation, vilket påverkar rekreationsvärden,den biologiska mångfalden samt ekosystemtjänster.

Transporter av farligt gods utgör en nödvändig del av dagens samhälle, men medför också potentiella risker för människor och miljö. I Salem sker transporter av farligt gods främst på väg och järnväg, genom ett antal strategiska transportstråk. Detta ställer särskilda krav på översiktsplaneringen vad gäller lokalisering av bebyggelse, känslig verksamhet och infrastruktur.

Lokala förutsättningar

I Salem passerar transporter av farligt gods framför allt:

• E4/E20, som löper genom kommunen (primär
• Järnvägen genom Rönninge (primär)
• Salemsvägen och Säbyvägen (sekundära vägar för farligt gods)

De primära stråken för farligt gods är viktiga för godsflöden i hela landet samt för regionen och trafikeras regelbundet av transporter som kan omfatta brandfarliga, explosiva, giftiga eller miljöfarliga ämnen. På de lokala gatorna transporteras farligt gods till bland annat ishall, bensinmack och från återvinningscentralen.

De främsta utmaningarna i Salem kopplat till farligt gods är:

• Befintlig bebyggelse nära transportstråk: I vissa fall finns bostäder, skolor eller andra känsliga verksamheter belägna relativt nära vägar eller järnväg där farligt gods transporteras.
• Planering av nya bostadsområden: I takt med att kommunen växer ökar behovet av att ta hänsyn till farligt godsleder, detta gäller främst utbyggnad av Salems centrum samt utredningsområdet längs med Salemsvägen.

Ett fungerande samhälle är beroende av robust infrastruktur för bland annat transporter, elförsörjning, vatten och avlopp. Samtidigt är denna infrastruktur sårbar för olika typer av störningar, både plötsliga och gradvisa, vilket kan få allvarliga konsekvenser för människors liv och hälsa, miljön samt samhällsfunktioner.

Salem genomkorsas av flera typer av samhällsviktig infrastruktur, bland annat E4/E20, järnväg genom Rönninge, elnät och transformatorstationer – delar av det regionala och lokala distributionsnätet, vatten- och avloppssystem (VA) samt dagvattenanläggningar. Störningar i någon av dessa funktioner kan påverka stora delar av kommunen och även ha regionala konsekvenser.

De största riskerna kopplade till infrastruktur i Salem kan sammanfattas i följande punkter:

• Kapacitetsbrist i VA- och dagvattensystem: Vid ökande befolkning och förändrat klimat ökar belastningen på avloppssystem och dagvattenanläggningar, vilket kan leda till översvämningar eller utsläpp.
• Sårbarhet vid elavbrott: Extremväder, ledningsfel eller störningar i distributionsnätet kan påverka stora delar av samhället, inklusive kritiska verksamheter såsom skolor och äldreboenden.
• Beroende av enstaka väg- och järnvägsförbindelser till/från kommunen: Begränsad redundans i transportsystemet gör kommunen känslig för trafikavbrott, olyckor eller underhållsarbeten.
• Klimatpåverkan och naturrelaterade risker: Skyfall, stormar och markrörelser kan skada eller slå ut infrastruktur som inte är anpassad för extrema väderförhållanden, vilket kan leda till påverkan enligt ovan.
• Digital sårbarhet: Ökat beroende av el- och kommunikationsnät innebär att avbrott snabbt kan påverka flera samhällssektorer samtidigt.

Kommunen har ett grundläggande ansvar för att upprätthålla samhällsviktig verksamhet även under kriser och vid höjd beredskap. Som en del av den civila beredskapen bidrar kommunen till samhällets samlade förmåga att motstå och hantera kriser, höjd beredskap och ytterst krig. Detta innebär att kommunen ska kunna hantera störningar i el- och vattenförsörjning, IT och kommunikation, samt säkerställa att omsorg, vård och trygghetstjänster fungerar även under påfrestande förhållanden.

Vid höjd beredskap kan kommunen snabbt behöva omfördela resurser och prioritera kritiska funktioner. En central uppgift blir då att säkerställa kommunens krigsorganisation samt att planera för mottagande av evakuerade eller militära förband. Samtidigt som hänsyn tas till civilbefolkningens behov av information, trygghet och grundläggande service.

De största utmaningarna för Salem inom området civil beredskap är samtliga utmaningar som nämnts ovan som handlar om “översvämningar och skyfall”, “Ras, skred och erosion”, “torka och värmebölja”, “transport av farligt gods” och “robust infrastruktur”.

Kommunen har ett övergripande ansvar att värna om invånarnas trygghet och säkerhet. Arbetet omfattar såväl social och omsorgsrelaterad säkerhet, där kommunen erbjuder stöd till personer som inte själva kan tillgodose sina behov, som fysisk säkerhet genom planering av trygga miljöer och tillgång till skyddade lokaler.

Salem arbetar aktivt för att säkerställa att det vid en kris finns ändamålsenliga lokaler som invånare kan använda för skydd, samling och stöd. Dessa lokaler ska vara strategiskt placerade utifrån befolkningsfördelning, tillgänglighet, infrastruktur och identifierade klimatrisker såsom översvämning, stormar och värmeböljor.

De främsta utmaningarna i Salem kopplat till skydd mot civilbefolkningen är:

• Begränsad tillgång till strategiskt belägen mark, lokaler som kan nyttjas vid krissituationer är begränsade i Salem. Många av de byggnader och platser som är mest lämpliga utifrån läge, tillgänglighet och teknisk infrastruktur används redan av samhällsviktiga verksamheter.
• Sårbarhet i bebyggelsestrukturen, Salems kommuns bebyggelsestruktur är i huvudsak koncentrerad till Rönninge och Salem. Detta skapar en geografisk obalans där service, samhällsfunktioner och beredskapslokaler huvudsakligen finns samlade i tätorterna och därmed inte lika nåbara för de som bor norr om E4/E20.

I översiktsplaneringen är det centralt att identifiera översvämningsrisker genom kartläggning och modellering, samt att integrera klimatanpassningsperspektivet i den fysiska planeringen. Salems kommun redovisar Länsstyrelsens skyfallskartering som ett övergripande underlag för att identifiera översvämningsrisker detta behöver dock kompletteras med mer omfattande analyser för att verkligen identifiera riskerna då utredningen till exempel inte utgår från marktyp utan enbart från höjddata.

För att minska risker för översvämningar bör ny bebyggelse undvikas i lågpunkter och andra översvämningskänsliga områden. Multifunktionella ytor som parker och grönstråk bör användas i högre utsträckning i kommunen för att hantera översvämningsrisker, bland annat föreslås ett idrottsområde söder om motorvägen som skulle kunna användas som en multifunktionell yta för idrott, lek men även som buffertzon för dagvatten vid kraftiga regn.

Kommunens tillgång till natur och grönska är en tillgång som kan ta upp stora regnmängder och på så sätt avlasta dagvattennätet vid kraftiga regn. Kommunens gröna struktur bör bevaras men här behöver också avvägningar göras mellan utveckling av ny bebyggelse och bevarande av grönstruktur. Vid exploatering av grönområde kan en åtgärd vara att stärka och höja naturvärdena i ett närliggande grönområde genom att tillföra mer växtlighet och vegetation som kompenserande åtgärd. Grönstruktur bör bevaras i lokala lågpunkter.

I planering av nya bostadsområden är det viktigt att tänka på lokalt omhändertagande av dagvatten samt att kravställa på genomsläppliga ytor. Detta för att minska risken för etablering av stora och ej genomsläppliga ytor som riskerar att belasta dagvattennätet. Vattenmängder behöver kunna ta sig till kommunens befintliga sjöar och vattendrag för att minska risken för översvämningar. Vid nybyggnation är det därmed viktigt att tänka på att inte stänga vägar för vatten mot viktiga recipienter; främst Flaten och Uttran.

I befintliga områden kan i den mån det är möjligt hårdgjorda ytor byggas om till permeabla ytor och/eller semipermeabla ytor. Parkeringar är särskilt utsatta och kan byggas om med en dränerande beläggning samt kompletteras med trädplanteringar.

Kommunen redovisar i mark- och vattenanvändningskartan utsatta områden för ras, skred och erosion. I dessa områden bör ny bebyggelse och infrastruktur undvikas. Det kan finnas fler områden som är utsatta för instabilitet och erosion därför är det viktigt att kommunen genomför geotekniska utredningar i planområden med lutande terräng och/eller där det finns instabila jordarter.

I utsatta lägen bör kommunen arbeta med terränganpassning och vegetation som stabiliserande åtgärder för att minska riskerna för ras och skred.

För att möta utmaningarna kopplade till torka och värmeböljor behöver kommunen integrera åtgärder i den fysiska planeringen som minskar effekterna av torka och värmeböljor. Grönstruktur sänker temperaturen och skapar skugga medan hårdgjorda ytor såsom exempelvis asfalterade parkeringar alstrar värme och gör att dessa platser blir ännu varmare. Platser där mycket värme samlas kallas för värmeöar.

Vid ny- och ombyggnation behöver kommunen generellt främja trädplantering, gröna tak och fasader samt använda sig av detaljplanebestämmelser om markens anordnande, för att på så sätt styra samhällsplaneringen mot mer grönska och vegetation och mindre hårdgjorda ytor.

I befintliga områden behöver kommunen se över de offentliga utemiljöerna och i den mån det behövs även utveckla utemiljöerna med fokus på att det ska vara svalkande miljöer. Detta är särskilt viktigt där särskilt utsatta grupper vistas (barn och unga samt äldre) det vill säga exempelvis i parkmiljöer i anslutning till äldreboenden samt förskole- och skolgårdar. I de fall kommunen inte är markägare kan kommunen informera om grönstrukturens fördelar till privata markägare.

Kommunen behöver säkerställa tillgång till grönområden och vegetation i alla kommunens delområden för att mildra värmeeffekter och stärka ekosystemtjänster. Salems kommun behöver främst arbeta med Salems centrum och området i direkt anslutning till Salems centrum då dessa områden har högre andel hårdgjorda ytor och längre till större sammanhängande grönområden om minst en hektar.

För att förebygga och minimera risker kopplade till farligt gods krävs att kommunen integrerar dessa frågor i översiktsplaneringen. Om bebyggelse planeras i anslutning till väg för farligt gods behöver en lokal riskanalys genomföras där man tittar på sannolikhet och konsekvens av olika tänkbara scenarion såsom exempelvis utsläpp av gaser eller vätskor, brand och trafikolycka med kemikalieläckage.

Den lokala riskanalysen ska ta hänsyn till vilken typ av bebyggelse som planeras. Om det är bebyggelse där människor varaktigt vistas såsom exempelvis vårdlokaler, skola, äldreboende, bostäder samt diverse samlingsplatser/lokaler är kraven högre medan kraven är lägre för bebyggelse som anses som mindre känslig - exempelvis lager. Planering och skydd behövs dock alltid men kan anpassas efter bebyggelsetyp. Barriäreffekter såsom bullervallar, skyddsavstånd, grönzoner och tekniska lösningar kan övervägas för att minska konsekvenser vid en eventuell olycka.

Bebyggelse för särskilt sårbara grupper (exempelvis förskolor, skolor, äldreboenden) ska som huvudregel inte placeras inom områden med förhöjd risk till följd av närhet till farligt godstransportled. Undantag kan göras om tillräckliga skyddsåtgärder kan vidtas och detta styrks genom riskanalys.

Samhällsplaneringen ska skapa förutsättningar för att kommunens verksamheter och funktioner kan upprätthållas vid kriser, olyckor och höjd beredskap. Kommunen ska verka för en robust och resilient infrastruktur som klarar såväl en växande befolkning som ett förändrat klimat. Planeringen ska bidra till att minska sårbarheter och säkerställa att samhällsviktiga verksamheter och funktioner kan upprätthållas även vid störningar.

Vid ökande nederbörd och urbanisering ökar belastningen på VA- och dagvattensystem. Detta medför risk för översvämningar, baktryck i ledningar och utsläpp till recipienter. Kommunen ska verka för att dagvatten i första hand omhändertas lokalt, genom exempelvis fördröjningsmagasin, grön infrastruktur och öppna dagvattensystem. Riskbedömningar för översvämning ska ingå vid detaljplanering i områden med kända kapacitetsbrister eller känsliga vattenflöden. Nya dagvattenledningar bör samlokaliseras med annan infrastruktur i första hand.

Elnätet är känsligt för störningar till följd av stormar, ledningsfel eller belastningstoppar. Samhällsviktiga verksamheter riskerar påverkan vid längre avbrott. Lokalisering av samhällsviktig verksamhet (till exempel skolor, vård) ska ske med hänsyn till redundans och tillgång till reservkraft. Möjligheter till decentraliserad elförsörjning, som solceller och batterilösningar, bör beaktas i kommunen och vid ny bebyggelse. Denna del kommer utvecklas efter samrådet då kommunen har uppdrag att utreda möjligheter till lokal produktion av fossilfri el under år 2026.

Transportinfrastruktur

Kommunens in- och utpendling är i hög grad beroende av ett fåtal väg- och järnvägsförbindelser. Vid avbrott uppstår snabbt konsekvenser för tillgänglighet och samhällsservice. Kommunen ska i samverkan med Trafikverket och Region Stockholm verka för ökad redundans i väg- och kollektivtrafiksystemet både inom kommunen men också i regionen.

Vid planering av ny bebyggelse ska möjligheter till alternativa transportvägar och gång- och cykelanslutningar vägas in. Beredskapsplanering ska säkerställa att samhällsviktiga verksamheter såsom vård, räddningstjänst, äldreomsorg och skolor kan upprätthållas vid längre trafikavbrott. Detta förutsätter tillgång till alternativa transport- och leveransvägar som möjliggör nödvändiga transporter och insatser.

Digital infrastruktur

Samhällets ökade beroende av digital kommunikation och el kräver att infrastrukturen utformas med redundans och robusthet. Kommunen ska främja bredbandsutbyggnad med god redundans och tillgänglighet även vid elavbrott.

Kommunens fysiska planering ska bidra till att räddningstjänsten har förutsättningar att kunna genomföra effektiva och säkra insatser. Lokalisering av bebyggelse och infrastruktur ska ske så att det är möjligt att upprätthålla en godtagbar säkerhetsnivå för människor, egendom och miljö vid olyckor och bränder.

Kommunen ska i samverkan med räddningstjänsten analysera insatstider och tillgänglighet vid större exploateringar samt vid förändring i trafikstrukturen. Vid detaljplaneläggning av ny bebyggelse ska planerna möjliggöra att räddningstjänsten kan komma fram till byggnader, brandposter, vändplatser och insatsvägar enligt gällande föreskrifter. Om byggnader kommer få längre insatstider behöver materialval anpassas för att ta höjd för ett högre tekniskt brandskydd. Räddningstjänstens yttranden ska inhämtas i planprocessen i områden där insatstiden bedöms vara lång eller där särskilda risker föreligger.

Kommunen behöver arbeta med att stärka trygghet i kommunen. Trygghet är en grundläggande aspekt av ett hållbart samhälle. Kommunens fysiska planering ska bidra till en trygg livsmiljö för alla invånare, där otrygghet och risk för brott förebyggs genom bland annat samhällsplanering.

På kommunens trygghetsvandringar har det framkommit att de platser som främst upplevs som otrygga är platser där det inte rör sig så många andra människor samt kommunens centrummiljöer. Mer konkret kan det handla om kommunens gång- och cykelvägar (i främst kommundel Salem) som ligger en bit från bebyggelse och i naturmiljöer. Det handlar även om cykelgaraget i Rönninge som upplevs som en oövervakad plats då det är svårt att se in i garaget när man vistas där. Mörka platser är också något som brukar lyftas fram som otryggt.

Kommunen kan med samhällsplanering arbeta för att öka tryggheten. Nedan listas några områden som kommunen behöver arbeta vidare med:

• Skapa multifunktionella platser där människor rör sig en större del av dygnet. Platser där fler rör sig under större del av dagen skapar levande miljöer som också ger en ökad social kontroll som påverkar både säkerheten och tryggheten.
• Arbeta med belysning och siktlinjer är viktigt för att skapa trygghet. Belysning skapar överblickbarhet och därför behöver kommunen arbeta med belysning på platser som upplevs som mörka i kommunen. Vegetation och växtlighet bör placeras så att den inte påverkar siktlinjer och överblickbarheten nämnvärt, detta är särskilt viktigt i närheten av gångvägar, lekplatser och parker.

Alla kris-, säkerhets- och beredskapsfrågor kan inte lösas inom kommunens gränser. Därför är det viktigt att samverkan sker mellankommunalt, regionalt och nationellt beroende på fråga. Genom en ökad samverkan med närliggande kommuner där man delar vissa beredskapsfunktioner skulle exempelvis markanvändningen kunna effektiviseras då alla funktioner inte alltid behöver finnas i varje enskild kommun. Samverkan som finns för dessa frågor behöver fortsätta men stärkas när det kommer till mellankommunal samordning av funktioner.

För att främja en effektiv och sammanhållen samverkan med viktiga aktörer i Salems kommun behöver det ske en tidig dialog i detaljplaneringen. För att få perspektiv på hur olika förändringar i strukturen kan påverka till exempel polisen, ambulans och räddningstjänstens verksamhet i kommunen.

Kommunen behöver aktivt arbeta för att stärka den civila beredskapen. Detta behöver ske genom kontinuerlig uppföljning av civilförsvars- och beredskapsfrågor, samt genom att avsätta resurser för att uppfylla gällande lagkrav och möta framtida behov.

För att främja den civila beredskapen behöver beredskapsperspektivet integreras i samtliga processer som rör avveckling och uppförande av nya lokaler. Byggnader bör utformas med hänsyn till krissituationer, exempelvis genom möjligheter till reservkraft för samhällsviktiga verksamheter. Eftersom att kommunen är beroende av externa aktörer för vattenförsörjning, eldistribution och avfallshantering behöver beredskapsperspektivet även vara en grundläggande del i samtliga avtal.

Kommunen behöver arbeta aktivt för att säkerställa att hela kommunen har möjlighet att ta del av de säkerhetsåtgärder som planeras vid kris eller krig. Detta genom att vid byggnationer säkerställa att skydd av civila befolkningsperspektivet alltid är med i planeringen. Den bebyggelsen som uppförs i dag skiljer sig i utformningen från äldre byggnader, där källarvåningar ofta hade en naturlig skyddsfunktion. Dagens hus och flerbostadshus saknar i regel sådana strukturer, vilket minskar möjligheten att nyttja dessa platser till skyddade utrymmen. I dag finns skyddsrumsplatser för cirka hälften av Salems befolkning. Vid framtida förtätningar och nybyggnation behöver kommunen därför beakta möjligheter till skydd för civilbefolkningen och planera för en mer robust bebyggelsestruktur.

Detta gäller även kommunens verksamheter. Kommunen behöver arbeta för att få robustare verksamheter som klarar sig längre. Detta genom att involvera risk och säkerhetsfrågor i detaljplaneprocessen. För att detta ska vara möjligt behöver kommunen vid utformning av lokaler för verksamheter ta beredskapsperspektivet iakt. Detta innefattar möjligheter till utökad lagerhållning, utrymme för nödvatten och reservkraft med mera.

Kommunen har ett övergripande ansvar för samtliga invånare. Samtidigt har varje enskild medborgare ett eget ansvar att kunna klara sig utan stöd från myndigheter under minst en veckas tid. För att stärka denna försörjningsförmåga bör kommunen värna om invånarnas möjligheter att odla egen mat. Kommunen kommer till granskningen att utreda om fler ytor kan avsättas för kolonilotter.