Grön- och blåstruktur och jordbruksmark

Salems geografiska och ekologiska förutsättningar skapar tre tydliga indelningar i landskapet:

• skogsdominerade områden
• sprickdalslandskap med odlingsmark och öppna dalgångar i kommunens mitt
• tätortsmiljöer med hög andel grönska och närnatur

Kommunen har en hög andel skog, särskilt i norr, där stora sammanhängande barr- och lövskogsområden bidrar till habitatnätverk, rekreationsvärden och klimatanpassning. I denna del återfinns även Bornsjön, som tillsammans med omgivande reservatsområden utgör ett kärnområde för biologisk mångfald, friluftsliv och ekosystemtjänster.

Större delen av kommunens mitt präglas av ett sprickdalslandskap med höga landskapsvärden. Här finns tydliga dalgångar med odlings- och betesmark. Dessa miljöer är viktiga för såväl landskapsbild, kulturmiljö som pollinering och lokal livsmedelsproduktion.

Den södra delen av kommunen består till största delen av tätortsbebyggelse, främst småhus och flerbostadshus samt lokal handel och samhällsservice. Här finns viktiga vardagsnära grönområden som Garnuddens naturreservat och sjöarna Uttran och Flaten, vilka erbjuder möjlighet till rekreation och fysisk aktivitet. En utmaning är att stora delar av den centrala tätorten har låg tillgång till större grönområden inom gångavstånd.

Kommunen genomkorsas av två betydande barriärer – motorvägen E4/E20 samt järnvägen – som delar upp landskapet fysiskt och ekologiskt. Dessa strukturer försvårar både spridningssamband för flora och fauna, och möjligheten för invånarna att ta sig till attraktiva grönområden i norra kommunen.

Delar av kommunen ingår även i Stockholmsregionens utpekade gröna kilar, Bornsjökilen – vilket ställer särskilda krav på att bevara ekologiska samband och naturmiljöer av regional betydelse.

Tillsammans utgör dessa faktorer grunden för kommunens arbete med att utveckla en långsiktigt hållbar grön- och blåstruktur samt att värna jordbruksmarkens funktioner i planeringen.

Biologisk mångfald och livsmiljöer

Salems kommun har goda förutsättningar för att upprätthålla och vidareutveckla biologisk mångfald tack vare sin stora andel skogsmark, inslag av våtmarker och värdefulla odlings- och betesmarker. Det finns flera områden med stor betydelse för de stödjande ekosystemtjänsterna biologisk mångfald och livsmiljöer.

I södra Salem utmärker sig Garnuddens naturreservat, Lillsjöns igenväxta våtmark och Söderby gravfält som särskilt värdefulla miljöer. Dessa områden präglas av variation i vegetation, tillgång till död ved, förekomst av gamla träd och betesmark, vilket tillsammans skapar viktiga förutsättningar för ett rikt växt- och djurliv. Söderby gravfält kombinerar kulturmiljö, lövträdsvegetation och aktivt bete, vilket gynnar pollinerare och marklevande arter.

I norra delen av kommunen återfinns ett större, sammanhängande skogslandskap inom och kring Bornsjöns naturreservat. Området ligger inom ett vattenskyddsområde och hyser höga naturvärden. Den stora andelen löv- och barrskog, i kombination med låg bebyggelsegrad, gör detta område till ett viktigt område för biologisk mångfald.

Kommunen omfattas även av en värdetrakt för ädellövskog, vilket innebär att det finns ett landskapsmässigt sammanhängande stråk med höga koncentrationer av ädla lövträd som ek, ask och lind. Dessa skogar är viktiga för många hotade arter, särskilt vedlevande insekter, mossor och lavar.

Utöver befintliga kärnområden identifieras även utvecklingsområden där naturvärden kan stärkas. Det rör sig främst om skogsmark med viss eller medelstor ekologisk nytta, där insatser som ängsplantering, tillskapande av död ved, inplantering av blommande träd och buskar, eller restaurering av våtmarker kan bidra till ökad biologisk mångfald.

Ekologiskt samspel och spridningskorridorer

Ett fungerande ekologiskt samspel förutsätter att olika livsmiljöer hänger samman så att växter och djur kan sprida sig och röra sig mellan dem. I Salem är landskapet till stor del grönt och sammanhängande, men det finns också fragmentering och barriärer som påverkar spridningsförmågan negativt, särskilt för arter med begränsad rörlighet.

Den ekologiska landskapsanalysen visar att Salem har två större nätverk av barrskog som är viktiga för arter som är beroende av kontinuitet i skogsmiljö. I tätorten finns dessutom ett välförgrenat lövskogsnätverk, särskilt starkt i villaområdena runt Rönninge, vilket gynnar spridning för arter som trivs i ädellövskogar. Dessa nätverk utgör så kallade värdekärnor – områden som fungerar som livsmiljöer och utgångspunkter för spridning.

En tydlig barriär för det ekologiska samspelet är motorvägen E4/E20, som skapar en barriär för många arter. Vägportar och andra passager finns på vissa platser, men kopplingarna är få och ofta svaga. Detta begränsar möjligheten för arter att röra sig mellan Bornsjöns skogsområden i norr och Garnuddens naturreservat i söder.

Fysisk hälsa och mentalt välbefinnande

Grönområden spelar en viktig roll för människors hälsa och välbefinnande. Naturmiljöer bidrar till återhämtning, fysisk aktivitet samt minskad stress. Genom närhet till skog, vatten, parker och naturreservat erbjuds invånarna förutsättningar för såväl vardaglig rekreation som längre naturupplevelser. Detta kallas för kulturella ekosystemtjänster.

Flera grönområden i kommunen har stor betydelse för kulturella ekosystemtjänster, särskilt:

• Garnuddens naturreservat, med tillgängliga gångstigar, ledstråk och närhet till vatten.
• Söderby gravfält, där öppen kulturmiljö möter naturvärden,
• Sjön Flaten och Uttran, med vyer och vattenkontakt.

I norra Salem har Bornsjöns naturreservat, tillsammans med områden vid Mälaren, stort värde för friluftsliv, tystnad och naturnära upplevelser. Dessa områden är dock fysiskt avskilda från tätorten av E4/E20, vilket begränsar tillgängligheten för många invånare.

En särskild närhetsanalys visar att endast 42 procent av bebyggelsen i kommunen ligger inom 300 meter från ett grönområde med stor nytta för hälsa och välbefinnande. Brist på större grönområden märks främst för bostäder i anslutning till Salems centrum, där behovet av rekreativa miljöer är som störst – särskilt för boende i flerbostadshus.

Salems blåstruktur utgörs av ett nätverk av sjöar, vattendrag, våtmarker och strandzoner som tillsammans spelar en viktig roll för biologisk mångfald, klimatanpassning, rekreation och kulturella ekosystemtjänster. Dessa vattenanknutna miljöer erbjuder också reglerande tjänster såsom vattenrening, skydd mot skyfall, mikroklimatreglering samt livsmiljöer för vattenlevande arter.

Viktiga områden

• Bornsjön, i norra delen av kommunen, är ett centralt ekologiskt kärnområde och en viktig fågelsjö. Sjön omges av skogsmark och ingår i Bornsjöns naturreservat samt ett vattenskyddsområde. Området är också av riksintresse för naturvården.
• Sjön Uttran i söder, med närliggande Garnudden, erbjuder både rekreationsvärden och ekologiska funktioner.
• Lillsjön, en tidigare sjö som nu är en igenväxt våtmark, har höga ekologiska värden och potential att utvecklas vidare som habitat för våtmarksarter.
• Tullanbäcken och dess biflöden utgör potentiella spridningskorridorer som kan stärka sambanden mellan skogsmiljöer och vattenlandskap.

Jordbruksmarken i Salem har stor betydelse för landskapsbild, biologisk mångfald, pollinering, kulturmiljöer och lokal livsmedelsproduktion.

Exempel på särskilt värdefulla jordbrukslandskap i kommunen:

• Söderby gravfält, där aktivt bete kombineras med höga kultur- och naturvärden.
• Odlingsmark längs Högantorpsvägen, som bidrar till variation i det annars skogsdominerade norra landskapet.
• Småbrutna jordbruksfält i sprickdalar.

Jordbruksmarken utgör även en viktig försörjningsresurs. Enligt 3 kap. 4 § miljöbalken ska brukningsvärd jordbruksmark skyddas från exploatering, om det inte finns väsentliga samhällsintressen som väger tyngre.

Strandskyddet syftar till att långsiktigt säkerställa allmänhetens tillgång till strandområden samt att bevara goda livsvillkor för växt- och djurliv. Skyddet är en viktig del av miljöbalkens regelverk och gäller vid alla stränder – vid sjöar, vattendrag och andra vattenmiljöer.

Inom strandskyddat område är det som huvudregel förbjudet att uppföra byggnader, utföra schaktning eller andra åtgärder som kan påverka tillgängligheten eller den ekologiska funktionen negativt. Även åtgärder som normalt är bygglovsbefriade, såsom friggebodar, staket eller bryggor, kan kräva dispens från strandskyddet.

I Salems kommun är det normalt 100 meter från strandlinjen, både på land och i vattnet, som strandskyddet gäller. Några utökade strandskyddszoner finns bland annat runt Bornsjön och kusten mot Mälaren.

Det är bygg- och miljönämnden i Salems kommun som i de flesta fall prövar och beslutar om dispens från strandskyddsbestämmelserna, i enlighet med miljöbalken. I vissa fall är det dock Länsstyrelsen i Stockholms län som är beslutsmyndighet, till exempel vid ärenden inom naturreservat eller vid överklaganden. Strandskyddade områden redovisas i kommunens hänsynskarta.

För att förstärka skyddet och stärka ekosystemens funktionalitet redovisar kommunen i översiktsplanen de grönområden med stor, medelstor respektive viss nytta. För områdena med stor nytta bör kommunen tillämpa buffertzoner om 30 meter i syfte att minska ljus- och ljudstörningar från omgivande bebyggelse och infrastruktur.

I områdena som bedöms ha viss eller medelstor nytta för ekosystemtjänster, kan ekosystemtjänsterna stärkas. Dessa områden utgör viktiga målpunkter i kommunens strategiska arbete med att förbättra livsmiljöer, öka konnektivitet och minska barriäreffekter mellan natur och bebyggelse.

Exempel på möjliga åtgärder:

• Restaurering av skogsmark med låg naturvärdesklassning genom att tillföra död ved, skapa skogsgläntor eller gynna naturlig föryngring.
• Anläggning av ängsmark på underutnyttjade gräsytor, särskilt i tätortsnära områden, för att gynna pollinerare.
  Plantering av blommande och fruktbärande träd och buskar, med fördel inhemska arter, för att stärka sambanden mellan befintliga naturmiljöer.
• Våtmarksåtgärder som återmeandring av vattendrag och anläggning av svämplaner, vilket bidrar både till biologisk mångfald och klimatanpassning.

För att stärka det ekologiska samspelet i landskapet ska kommunen arbeta målinriktat med att skydda och utveckla spridningskorridorer som möjliggör för arter att röra sig mellan livsmiljöer och upprätthålla fungerande ekosystem. Kommunen ska särskilt fokusera på att:

• Stärka och bevara befintliga spridningssamband, med prioritet på länkarna mellan Bornsjön i norr och tätortens grönområden i söder.
• Utveckla nya ekologiska kopplingar genom att anlägga mindre grönområden – så kallade stepping stones – och förstärka gröna stråk med träd- och buskplanteringar. Dessa insatser ska riktas till platser där naturliga samband i dag saknas eller är svaga och bör i första hand prioriteras i kommundel Salem.
• Förbättra funktionaliteten i befintliga vägportar under E4/E20 och samtidigt utreda möjligheten att anlägga nya faunapassager på strategiska platser där barriäreffekter är särskilt stora.
• Skydda känsliga kantzoner, särskilt i övergången mellan olika naturtyper, genom att begränsa avverkning och andra ingrepp som kan försvaga kopplingarna mellan värdekärnor.

För att stärka tillgången till kvalitativa grönområden för människors hälsa och välbefinnande ska kommunen arbeta med att förbättra och uppgradera befintliga grönområden i tätorten. I översiktsplanens karta redovisas grönområdena med stor, medelstor och viss nytta för kulturella ekosystemtjänster. Salems kommun behöver fortsatt arbeta med att stärka kopplingarna till samtliga grönområden men främst mellan naturområdena med stor nytta.

För att stärka tillgången kan kommunen anlägga fler gångvägar, placera ut bänkar, förbättra skyltning och därmed orientering, samt utveckla lekytor och vistelseplatser som bjuder in till rekreation och social samvaro. Grönstrukturen kring skolor, äldreboenden och flerfamiljshus ska bevaras och vid behov förstärkas, då dessa miljöer har särskilt stor betydelse för målgrupper som vistas där under hela eller delar av dygnet. Dessa områden ska också utanför verksamhetstid kunna användas av invånare i närområdet. Detta är särskilt viktigt i områden med hög andel flerbostadshus då invånare där har begränsad tillgång till privata grönytor.

Tillgången till vattennära miljöer, särskilt vid sjöarna Flaten och Uttran, ska förbättras genom insatser som ökad tillgänglighet och en strandpromenad planeras vid Flaten inom ramen för detaljplan Rönninge kungsgård. Dessutom ska gång- och cykelvägnätet byggas ut i enlighet med gång- och cykelplanen för att koppla samman grönområden i den södra delen av kommunen med Bornsjön och de naturvärden som finns i norr, vilket stärker både rekreativa samband och den gröna infrastrukturen. Detta redovisas schematiskt i översiktsplanens karta men kommunen behöver utreda vilket stråk som bör utvecklas.

Jordbruksmarken i Salems kommun är viktig ur flera aspekter. Den är viktig för rekreation, friluftsliv, landskapsbild och lokal livsmedelsproduktion. Kommunens ställningstagande är att den brukningsvärda jordbruksmarken ska bevaras och fragmentering av större sammanhängande jordbruksmarksområden bör undvikas. Kommunen föreslår främst utveckling i befintlig tätort och i direkt anslutning till tätorten vilket inte tar jordbruksmark i anspråk för exploatering.

Kommunen kommer att utreda möjligheter för utveckling i kommunens norra delar, kommunen kommer exempelvis att utreda möjligheter till fossilfri elproduktion i kommunen, utredningen kommer att genomföras under år 2026. I första hand bör denna typ av samhällsviktiga funktioner placeras på annan mark än jordbruksmark. Översiktsplanen kommer till granskning att förtydligas gällande ställningstaganden för utveckling av jordbruksmark.

Då jordbruksmarken i Salem ofta sammanfaller med andra planeringsintressen såsom spridningssamband, landskapsbild och friluftsliv är det viktigt att samordna bevarande av jordbruksmark med grön- och blåstrukturplaneringen, involvera markägare i fortsatt arbete med förvaltning av marken och landskapsvård.