Detaljplaneprocessen

Kommunen bestämmer när ett planarbete ska påbörjas, och processen kan inledas på olika sätt. Den kan starta genom att kommunen ger ett positivt planbesked till en fastighetsägare eller exploatör, eller genom att kommunen på eget initiativ beslutar att inleda en planprocess, ofta med stöd av översiktsplanen.

Om det bedöms som nödvändigt kan kommunen börja med att ta fram ett program som utgör grund för en kommande detaljplan. Programmet ger en övergripande bild av kommunens avsikter och inriktning för området, och ger möjlighet att samla synpunkter i ett tidigt skede.

Den formella starten för planarbetet sker när kommunstyrelsen ger miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att ta fram ett förslag till detaljplan. Kommunen gör sedan en bedömning av vilket planförfarande som är lämpligt enligt plan- och bygglagen.

Standardförfarande

Standardförfarande används när planförslaget följer översiktsplanen och inte förväntas medföra betydande påverkan på omgivningen eller miljön. Det är den vanligaste processen för enklare detaljplaner där det inte finns större allmänna intressen.

Utökat förfarande

Om planförslaget bedöms vara av stor betydelse för allmänheten eller om det förväntas medföra betydande miljöpåverkan, kan ett utökat förfarande tillämpas. Det kan också vara aktuellt om planförslaget inte är förenligt med kommunens översiktsplan.

Planprocessens olika skeden

  1. Inför samråd av en detaljplan informerar kommunen om datum för samråd och var planförslaget finns att läsa i en så kallad Kungörelse. Detta görs för att ge allmänheten, berörda parter och myndigheter möjlighet att ta del av planförslaget.

  2. Efter att planhandläggaren har tagit fram ett förslag till detaljplan och kommunstyrelsen har godkänt förslaget, skickas det ut på samråd. Syftet med samrådet är att samla in synpunkter och önskemål för att förbättra och revidera planförslaget. Samrådstiden varar normalt tre till fyra veckor och handlingarna finns tillgängliga på kommunens hemsida och bibliotek.

  3. Vid utökat förfarande sammanställs de inkomna synpunkterna i en samrådsredogörelse. I den redovisar kommunen vilka synpunkter som har beaktats och vilka ändringar som har gjorts i planförslaget.

  4. Inför granskningen informerar kommunen om var och när planförslaget kan granskas. I underrättelsen anges sista datum för att lämna synpunkter på planförslaget.

  5. Efter att synpunkterna från samrådet har bearbetats och planförslaget reviderats, ställs förslaget ut för granskning. Under granskningsperioden, som normalt varar i två veckor, har alla berörda parter möjlighet att lämna synpunkter.

  6. Vid standardförfarande sammanställs synpunkterna från samrådet och granskningen i ett gemensamt granskningsutlåtande. I utlåtandet redovisas de revideringar som har gjorts av planförslaget. Kommunen underrättar de berörda parterna om att deras synpunkter inte har tillgodoses om detta är fallet.

  7. Om inga större ändringar gjorts efter granskningstiden antar kommunfullmäktige planen. Berörda parter som inte fått sina synpunkter tillgodosedda underrättas om antagandet och får information om hur de kan överklaga beslutet. Tiden för att överklaga är tre veckor från det att beslutet anslagits på kommunens anslagstavla.

  8. Detaljplanen vinner laga kraft tre veckor efter att antagandet har anslagits på kommunens anslagstavla. Om planen överklagas och alla överklaganden avslås, vinner den laga kraft tre veckor efter att avslagsbeslutet har meddelats. När detaljplanen vunnit laga kraft blir den juridiskt bindande och kan användas för att påbörja byggnation i det aktuella området.

Din möjlighet att påverka

För att skapa en stad som är flexibel och anpassad för så många som möjligt är dina åsikter och din kunskap viktiga. Inom stadsutvecklingen finns det flera skeden där du som medborgare kan påverka. Plan- och bygglagen ställer krav på planeringsprocessen för att säkerställa att arbetet med översiktsplaner och detaljplaner sker med öppenhet och insyn.

I detaljplanprocessen, som styrs av Plan- och bygglagen, finns det möjlighet för dig som invånare att lämna synpunkter under samråds- och granskningsperioderna. Syftet med samrådet är att samla in olika perspektiv för att fördjupa kunskapen om projektet. Efter samrådet har kommunen bättre förutsättningar att ta fram ett välgrundat och balanserat förslag.

Att tänka på när du lämnar synpunkter

  • Lämna dina synpunkter inom samråds- eller granskningstiden. Du, som berörd sakägare, blir underrättad om dessa perioder,
  • Om dina synpunkter lämnas in för sent kan du förlora rätten att överklaga detaljplanen,
  • Märk tydligt vilken detaljplan dina synpunkter handlar om,
  • Synpunkter kan skickas via e-post eller via post:

msb@salem.se

Salems kommun, miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen, 144 80 Rönninge

Viktiga saker att beakta

Det finns frågor som rör den fysiska miljön men som inte kan regleras i detaljplanen, eller som inte behandlas inom den aktuella planprocessen. Detta kan till exempel vara frågor som rör områden utanför den aktuella planen eller sådana som omfattas av andra planer eller regelverk, som trafikfrågor. Om du är osäker på var en viss fråga hör hemma, kontakta gärna någon av våra handläggare för mer information.

Vill du överklaga en detaljplan?

Om du som berörd sakägare är missnöjd med detaljplanens utformning när planprocessen är avslutad, kan du överklaga beslutet att anta detaljplanen. För att kunna överklaga måste du ha lämnat skriftliga synpunkter i tid som inte har blivit tillgodosedda, och synpunkterna ska handla om sådant som regleras i detaljplanen. Om du har rätt att överklaga, kommer du att få ett skriftligt meddelande när planen har antagits.

PlanarkitektPlan- och exploateringsenheten

Hjälpte informationen på den här sidan dig?

Här kan du lämna feedback om informationen på sidan. Har du frågor eller vill komma i kontakt med Salems kommun kan du vända dig till vårt kontaktcenter på 08-532 598 00.

Publicerad:
Senast uppdaterad: