Detaljplaneprocessen

Planarbetet påbörjas

Kommunen bestämmer när ett planarbete ska påbörjas. Planprocessen kan inledas på olika sätt. Kommunen kan ge ett så kallat positivt planbesked till en fastighetsägare eller en exploatör, eller på eget initiativ med stöd i exempelvis översiktsplanen påbörja en planprocess.

Om kommunen tycker att det behövs, kan planprocessen inledas med att ta fram ett program som ligger till grund för kommande detaljplan. I programmet redovisas i större drag vad kommunen har för inriktning och avsikter med planarbetet och det ger en möjlighet att få in synpunkter i ett tidigt skede.

Val av planförfarande

Den formella starten för planarbetet är när Kommunstyrelsen ger Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att upprätta ett förslag till detaljplan. Kommunen tar sedan ställning till Plan- och bygglagens kriterier vid val av planförfarande.

Standardförfarande 

Standardförfarande används när planförslaget följer översiktsplanen, inte är av betydande intresse för allmänheten och inte förväntas medföra betydande miljöpåverkan.

 

 

Utökat förfarande

Om planförslaget exempelvis förväntas vara av stor betydelse för allmänheten, antas medföra en betydande miljöpåverkan eller inte vara förenligt med kommunens översiktsplan kan ett så kallat utökat förfarande tillämpas.

 

 

 

Planprocessens olika skeden

Kungörelse

Inför samråd av en detaljplan informerar kommunen om datum för samråd och var planförslaget finns att läsa i en så kallad Kungörelse.

Samråd

När kommunens planhandläggare har tagit fram ett förslag till detaljplan och kommunstyrelsen beslutat att godkänna förslaget, skickas det ut på samråd. Syftet med samrådet är att samla in önskemål och synpunkter att tillföra kommunens fortsatta arbete med planförslaget. Kommunen informerar berörda boende, grannar och myndigheter. Handlingarna finns tillgängliga via kommunens hemsida, på Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens anslagstavla och på biblioteket. Även du som inte är direkt berörd kan lämna synpunkter.

Samrådstiden är normalt tre till fyra veckor.

Samrådsredogörelse

Vid utökat förfarande sammanställs inkomna synpunkter från samrådet i en samrådsredogörelse. Det innebär att kommunen redovisar vilka synpunkter som har tillgodosetts och vilka revideringar som gjorts av planförslaget.

Underrättelse

Inför granskningen informerar kommunen om var och under vilken tid planförslaget finns tillgängligt för granskning. I underrättelsen finns information om sista datum för att skicka in synpunkter på planförslaget.

Granskning

När kommunen har bearbetat de inkomna synpunkterna från samrådet och reviderat planförslaget ställs förslaget ut för granskning. Inför granskningen underrättar kommunen dem som är berörda av förslaget (Underrättelse). Granskningstiden pågår normalt i två veckor och det finns en ny möjlighet att lämna synpunkter på planförslaget.

Granskningsutlåtande

Vid standardförfarande sammanställs inkomna synpunkter och yttraden från samråd och granskning i ett gemensamt granskningsutlåtande. Det innebär att kommunen redovisar vilka synpunkter som har tillgodosetts och vilka revideringar som gjorts av planförslaget.

Kommunen underrättar sedan dem som är berörda av planen och inte fått sina synpunkter tillgodosedda.

Antagande

Om inga större ändringar gjorts efter granskningstiden antar kommunfullmäktige planen. De som är berörda av planen och inte fått sina synpunkter tillgodosedda under planprocessen blir underrättade om att planen har antagits och får information om hur det går att överklaga beslutet.

Tiden för överklagande är tre veckor från den dag beslutet om antagande anslagits på kommunens anslagstavla.

Laga kraft

Detaljplanen vinner laga kraft, (det vill säga blir juridiskt bindande), tre veckor efter att antagandet anslagits på kommunens anslagstavla. Om planen överklagas, men alla överklaganden avslås, vinner planen laga kraft tre veckor efter avslagsbeslutet. Laga kraft innebär i praktiken att det är möjligt att påbörja utbyggnaden av området.